Skrivet av: Calle | 3 juni, 2010

Kort gamma över sommaren

Eftersom optioner är finansiella instrument som styrs efter huruvida den underliggande aktien går upp eller ner men även när detta sker – och hur fort kan man snabbt tappa kontrollen när optionskontrakten blir för många och blandas i portföljen. För hur reagerar den totala positionen av en stor mix aktier, optioner och terminer när marknaden börjar röra på sig?

Till traderns hjälp finns då de s.k. ”grekerna” eller de matematiska nyckeltal som fått sina namn efter grekiska bokstäver, som man använder sig av i beräknandet av sin totala position. Namnet på de fyra mest använda nyckeltalen är Delta, Gamma, Theta och Vega.

Dessa mått hänger ihop på flera sätt, som exempelvis gamma och vega som vi förenklat kan säga står för hastigheten i aktien. Vid nettoköp av hedgad optionspremium kommer din position bli gammalång och du vill gärna se att marknaden rör på sig flitigt. Den omvända positionen å andra sidan kräver ju då naturligtvis det motsatta – en lugn till orörlig marknad för bästa utfall. Många dagligen aktiva optionshandlare har som strategi att göra just så inför semestrarna, att spekulera i en lugn marknad. Får de rätt kommer tidsvärdet (Thetat) arbeta åt dem och avkastningen bli god trots en mycket händelsefattig börs.

De investerare och traders som har denna position aktiv är förstås också väldigt medvetna om att den berömda disciplinen som krävs för ett bra resultat i aktie- och optionsmarknaden här drivs till sin spets. Får man fel och väntar med att agera med ny hedge (viss stop-loss) kan positionen snabbt ”spåra” ur och förlusterna bli allvarliga. Men med sedvanligt bondförnuft och en riskmedvetenhet på rätt nivå kan detta göra sommaren till en fantastisk investeringstid.

Annonser
Skrivet av: Calle | 28 maj, 2010

Market Making

Jag har fått en del frågor sista tiden om vad en Market Maker gör och vad en sådan har för funktion i finansmarknaden. Tänkte därför i all enkelhet förklara detta.

Det hela handlar om marknadens strävan efter likviditet. När exempelvis börsen (Nasdaq OMX) varje månad skapar nya standardiserade optionsserier för nya lösenmånader i takt med att gamla går till förfall, krävs en viss garanti för att likviditeten upprätthålls i dessa. Det ska helt enkelt finnas både köp- och säljkurser till förfogande för investerare som vill handla dessa kontrakt, åtminstone i ett antal optionsserier nära nivån ”at the money”. De underliggande aktierna för dessa optionskontrakt är nästan uteslutande någon de ”största” inom OMXS30 men kan vid en bred efterfrågan gälla även mindre bolag. Eftersom börsen dock är helt neutral och aldrig tar egna positioner i aktier eller derivat faller denna uppgift av prisställande på börsens (derivat)medlemmar istället, som i gengäld för att dagligen se efter att en prisbild finns får ett betydligt mindre courtage för den egna derivathandeln hos börsen.  

En av mina sidouppgifter som trader i derivatmarknaden var att agera just market maker, vilket alltså innebär precis det, to make a market. Nästa fråga som då dyker upp är vad jag tjänar på det, mer än billigare courtage? ”Spreaden” säger de flesta som ett svar på sin egen fråga men till att börja med var det åtminstone i mitt fall courtaget som lockade, vilket slog ganska bra på en mycket aktivt handlad derivatbok. Att sedan ligga ute i marknaden med både köp- och säljkurser i en rad olika optionskontrakt (och terminer) skapade ingen egentlig påverkan på den dagliga handeln som trader, utan mer ett relativt enkelt och administrativt hantverk där den generella optionsvärderingen fick bevakas och ställas om från tid till annan. Det var inte ofta avsluten från denna market making ställde till oreda i den övriga handeln. (borträknat då de gånger en totalt felinställd maskin från en trött handlare skickade ut samtliga serier i ex. OMX tre nivåer fel vilket skapade en hysterisk omsättning på ett par sekunder vilket i sin tur genererade en aningens oreda i den egna boken. Och folk som ringde smått lyriska och undrade om man ville göra mer…)

Vad är en spread? Det är (åtminstone för en trader) skillnaden mellan köp- och säljkurs i en aktie eller ett optionskontrakt vilket inte får vara ”för mycket” och finns reglerat och definierat av börsen för exempelvis en aktiv market maker inom derivat. Det får alltså inte heller vara för ”brett” mellan köp och säljkurs när man ställer ett pris till en investerare som kanske ringer och frågar, vilket ju då borgar för att tradern kan köpa billigt och sälja dyrt oavsett vad investeraren väljer att göra. Då lär investeraren dessutom gå vidare till nästa market maker, eller trader, för ett ”smalare” pris och konkurrensen är igång. Och börsen har fått sin likviditet.

Skrivet av: Calle | 27 maj, 2010

Oändlig vinst vs. Oändlig förlust

Vad skulle du välja? Naturligtvis ligger det en hel del logik i att välja massor av vinst före den raka motsatsen, men eftersom frågan ställs kan man ana en viss baktanke.

Vid köp av exempelvis en köpoption kan man inte förlora mer än den betalade premien. Låter helt ok kan tyckas, och får man rätt kommer investeringen möjligen ge en avkastning om hundratals procent inom de närmaste dagarna. Taket för den potentiella vinsten är ju faktiskt oändlig eftersom ingen aktie (eller option) har någon maxnivå. En kittlande tanke, och en och annan sportbil dyker upp på näthinnan. Men, som nämnts tidigare i denna blogg, är det mest sannolikt att man med den enstaka optionsstrategin får se sin investering gå ner med 100 %. Ska drömscenariot slå in måste den underliggande aktien röra sig med mycket kraftiga mått – och definitivt senast inom de närmaste dagarna. Som sagt, sannolikheten är inte på vår sida här.

Men investeraren på andra sidan då? Den som erhållit premien jag betalat mot risken att min vinst – tillika hans eller hennes förlust – blir oändlig. Hur tänker man då? Svaret är att de allra flesta aktiva optionshandlare snarare säljer optioner, men mot sina innehav likt en s.k. Covered Call. Nästan alla kloka investerare som befattar sig med optionshandel har sina positioner just det, ”covered”, vanligtvis av den underliggande aktien. De riskerar därmed ingen oändlig förlust, bara att bli av med aktien. Vilket kanske var tanken eftersom trenden och sannolikheten är med dem.

Reflektion ett. Dagligen köper olika investerare nakna optioner, både Call’s och Put’s, med den stora skillnaden från tokstollarna i att de helt enkelt är medvetna om risken. De ser positionen som en lott. Helt ok, så länge man är medveten om det. Aldrig ok om man som mäklare eller ombud rekommenderar andra och oinvigda att göra detta…

Reflektion två. Det är så pass osannolikt att en option stiger så pass kraftigt i värde på kort tid att många tar risken att faktiskt korta (sälja) dessa utan hedge (skydd). Naket alltså. Ett vanligt scenario är att använda sålda Put’s (säljoptioner) som ett planerat aktieköp. Dvs när säljoptionen förfaller infaller en skyldighet att köpa en aktie på en något högre nivå än vad marknaden handlar den till. Helt ok för en förvaltare som först fått in en fin premie för varje aktie han köper och dessutom ska ha aktien i sin portfölj under en längre tid.

Hösten 2007. Ericsson har sin Q3-rapport om en vecka. En förvaltare någonstans (nej, det var inte jag) säljer ett gäng Put’s med planen att få in lite Ericssonaktier inför rapporten. Åtminstone lite premium. Alltid bra att sälja en fredag, då har vi helgen som äter lite tidsvärde. Pang. Måndag morgon. Som en blixt från en klar himmel väcker Ericsson hela Finansbranschen med en blytung vinstvarning, en av de värre denne författare upplevt under ett och ett halvt decenniums nära åskådande av liknande nyheter. Straffet kommer direkt, aktien öppnar ner med 30 %. Sedan fortsätter den ner för att hovra likt en trasig helikopter där nere. Den hämtar sig aldrig. Det gjorde heller inte förvaltaren med sina korta put’s. Dessvärre. De optioner som såldes för ca 5 kr stycket får nu köpas tillbaka i panik med omedelbar verkan någonstans över 35 kr. På ett ungefär. Ridå.

Så länge man är medveten om att risken för att det mest sannolika inte alltid inträffar och därmed agerar därefter i sin optionshandel kan man känna sig trygg. Slarvar man med disciplinen kan det bli dyrt. Kort och gott.

Skrivet av: Calle | 24 maj, 2010

Optionsvärdering

Vad styr en options värde och hur kan vi använda oss av det? Jag har tidigare skrivit om hur möjligheterna med optioner gör att vi kan spekulera i, inte bara uppgångar på börsen, utan även nedgångar. Vi kan även spekulera i när det går upp, eller ner. Samt hur fort. Dessa nya faktorer skapar naturligtvis en hel rad av nya lägen, kanske till exempel inför en bolagsrapport då vi tror att aktien kommer röra sig kraftigt (fort) uppåt. Eller nedåt. Och kunna tjäna pengar på endera utfallet. En punktmarkering med multipla möjligheter till skillnad från den klassiska aktieägaren som enbart kan hoppas på fina siffror i rapporten – och en uppgång i aktien.

Fler möjligheter är förstås förenat med viss risk. Dock bör man vara medveten om att risken i detta fall är att inte följa upp och vara aktiv i sitt agerande. Många behandlar optionskontrakt som aktier (det går nog upp imorgon) vilket oftast är ett ödesdigert misstag. Varför då? Därför optionskontrakt dör efter en tid och naturligtvis då som helt värdelösa. Låt oss titta på de faktorer som påverkar värdet, eller snarare skapar priset (premien) hos en option.

Vi har sex faktorer. Det är löptiden, räntan under löptiden, lösenpriset (striken), den underliggande varans aktuella pris (exempelvis aktiens), en eventuell utdelning under löptiden samt den underliggande varans volatilitet (rörlighet). Av dessa sex är de första fem redan nu kända faktorer. Det gör att vi kan skapa en trygg grund för vårt optionspris med en rimlig analys om eventuella förändringar i dessa. Den enda okända faktorn dock, och mest påverkande, är volatiliteten. Därför utgör denna faktor den viktigaste delen av optionsvärderingen. Påverkan av hur fort en aktie rör sig under löptiden, och åt vilket håll påverkar starkt priset på en option. Under hela löptiden. Marknadsräntan däremot är i jämförelse inte särskilt påverkande (dock så länge inte räntan hoppar hela procentenheter under kort tid vilket ju inte är så sannolikt).

Genom att läsa mer om detta och förstå mekaniken i vad som påverkar priset i en option skapar även en stark förståelse i var risken med ett eller flera optionskontrakt ligger – vilket bör vara obligatiriskt för dem med aktiv optionshandel i sin portfölj. För dem med enstaka kontrakt mot exempelvis en aktie har det naturligtvis enklare att förstå var det i värsta fall kan hamna efter förfall, men även där är det viktigt att vara väl medveten om de faktorer som faktiskt påverkar den egna portföljen.

Skrivet av: Calle | 21 maj, 2010

Spekulation med option

Att enbart köpa en enstaka köpoption eller säljoption i rent spekulationssyfte kan bli mycket lönsamt. Troligen blir det dock tvärtom då all sannolikhet talar emot ett fullgott resultat med en betydande vinst. Varför? Låt oss titta på en s.k. normalfördelningskurva:

Vad denna figur visar är var de flesta ”utfall” hamnar i en normal värld och över tid. Tänk dig att vi rakt över denna figur hamrar in tio långa rader av spikar och från översta raden släpper ett stort antal mynt som ett och ett måste tråckla sig genom alla spikrader på sin färd neråt. Varje mynt släpps ner precis i mitten av toppen (+/- 0) för att då omedelbart falla ner på första spiken. Myntet faller därefter till höger eller till vänster om spiken för att sedan falla ner rakt på nästa spik osv för att till slut hamna på botten. Efter att ett otal mynt har släppts igenom denna matris kommer sannolikheten visa oss att resultatet av hur mynten hamnar precis överenstämmer med bilden ovan. Den normala fördelningen. Det mörkblå fältet visar var ca 68 % av mynten hamnar medan de ljusblå visar sammantaget var ca 95 % av mynten hamnar. Inkluderar vi dessutom de sista bitarna längst ut har vi täckt 99,7 % av samtliga utfall i en normal värld.

Vad bra, men vad har vi för nytta av detta?

Låt oss gå tillbaka till vår spekulation med till exempel en köpoption. Vi antar att den kostar oss 3 kr för 10 kontrakt vilket innebär en investering för oss på 3000 kronor. Eftersom detta derivat är beroende i sitt värde bl.a. av hur den underliggande aktien rör sig, kan vi snabbt titta på normalfördelningskurvan igen. Om aktien den närmaste tiden (låt oss säga en vecka) rör sig i det mörkblå fältet, dvs. kanske upp eller ner med endast ca 1 % kan vi direkt anta att värdet på vår option med all sannolikhet har minskat rejält i värde. Den största påverkande faktorn här är tiden som blir allt mindre för optionskontraktet och värdet på optionen närmar sig noll med raketfart. Efter ytterligare någon vecka eller två med modesta rörelser är det näst intill omöjligt att få denna investering att gå med vinst – enbart ett uppköp av det underliggande bolaget eller liknande kan rädda investeringen. Kanske.

Vad lär vi oss av detta?

Om man spekulerar ”naket” med enstaka optionskontrakt som i exemplet ovan ska man vara medveten om att utfallet (rörelsen) för den underliggande aktien bör ligga i de yttre gränserna i normalfördelningskurvan, eller med andra ord vara mycket kraftig. Och allra helst imorgon. Senast i övermorgon. Annars vänder sig sannolikheten mot investeraren snabbt och ett positivt utfall blir svårt att uppnå. Om ändå spekulationen lockar, köp aldrig en naken enstaka option inför en helg – de dagarna räknas också och optionskontraktet faller i sitt tidsvärde! I andra termer kan vi kalla affärer som dessa för ett lotteri, och har man råd med det kan det ju vara spännande. Men likt lotteri och dess tjusning bör man vara medveten om att man förmodligen förlorar.

Skrivet av: Calle | 26 april, 2010

Aktieoptioner

Hur gör man som aktiehandlare för att välja en aktie? Vad har vi för garantier att den stiger i värde? Vad är egentligen fundamental analys, teknisk analys eller rekommendationer från professionella analytikerhus värda? När är det rätt tid att gå in i en aktie eller sälja en aktie man äger?

Ett korrekt svar på frågor som dessa är naturligtvis omöjliga att uppnå på såvida man inte uppfyller den äldsta av drömmar hos finansiella investerare och kommer över en magisk kristallkula som berättar för oss om framtiden. Därför kan vi med en gång gå vidare och inse att vi inte vet vad som händer imorgon. Och vi kommer aldrig att göra det. Men vad vi faktiskt kan göra är att vi kan utöka våra möjligheter att tjäna pengar på vad som verkligen kommer att hända.

Antag att du äger en aktie som har gått hyfsat bra sedan du köpte den. Du bestämmer dig för att ta hem vinsten medan tid finns men är osäker på om det är rätt läge just idag att göra detta. Om jag då berättade för dig att du skulle kunna bestämma här och nu att du fick sälja aktien till en aktiekurs t.o.m. lite högre än dagens aktuella kurs samtidigt som du har kvar chansen att sälja till dagens kurs även om det går ner – skulle du vilja göra det då? Om jag dessutom gav dig pengar för att göra det här, skulle du då alls tveka? Kanske tro jag skojade?

Det jag just beskrivit är en av de vanligaste förekommande åtgärder de allra flesta professionella aktörer gör dagligen i sina enorma portföljer. Istället för att försöka pricka in rätt tidpunkt för försäljning skapar man sig istället denna valmöjlighet. Det finns t.o.m. företag som skapats enbart för att dagligen utföra transaktioner just precis som denna. Namnet på företeelsen är ”Covered Call”, eller en variant av den och är en av väldigt många möjligheter för en aktiehandlare som skapas med hjälp av optioner, eller s.k. aktiederivat.

Vi pratar om en enkel transaktion av en köpoption som är precis lika enkel att utföra som en aktieaffär. Det är bara lite annorlunda villkor för kontraktet och kräver vissa förkunskaper.

Och du som privatperson kan göra det precis lika enkelt som alla yrkeshandlare. Glöm bara inte att med fina möjligheter i den här världen kommer även risk in i bilden. Men den kan vi lära oss hantera.

Skrivet av: Calle | 11 mars, 2010

Utvecklingsmöjligheter

Idag kan vi läsa i en artikel på nätet om hur svenska storföretag anställer 10 000-tals kineser samtidigt som de sparkar 10 000-tals svenskar. Detta i syftemål att dels ta sig ut på världsmarknaden och framförallt skapa nya affärstillfällen i det gigantiska Kina men även enligt vissa för att drastiskt trimma arbetskostnaderna. (Läs artikeln i Aftonbladet här) Andra är dock inte lika övertygade att det är just så enkelt, men vi kan vidare konstatera att de svenska företagens Kinasatsning bara ökar. Bland de tio största svenska exportföretagen har två, Ericsson och Tetrapak, redan Kina som sin största marknad. Ett annat stort exportföretag, Atlas Copco, har också Kina som största marknad och flyttar just nu ledningen för affärsområdet anläggnings- och gruvteknik till Shanghai.

Pontus Braunerhjelm, professor i nationalekonomi, ser problem med utvecklingen. Han menar att jobbutvecklingen i Sverige förmodligen varit ännu sämre om inte de svenska företagen vuxit i Kina. Samtidigt räknar han med att industrijobben kommer att bli ännu färre i Sverige framöver på grund av globaliseringen:

Då måste nya, svenska företag fånga upp personalen. Men det ser lite blekt ut när det gäller nyföretagande. Väldigt få nya storföretag har kommit fram under efterkrigstiden, säger Braunerhjelm.

En enkel frågeställning med detta sagt är hur det kommer sig att det ska vara så svårt för företag att utvecklas i Sverige och varför det är så sällan nya företag blommar ut till ett nytt Ericsson, H&M eller Sandvik? Kanske ett enkelt svar är att reglementet och villkoren för att driva företag i Sverige är krångligt och fyrkantigt, i allra högsta grad för små bolag eller i synnerhet för helt nystartade. Tröskeln för att skapa ett jobbtillfälle för den unge företagaren är mycket hög att arbeta sig över. Ändå reagerar ingen ansvarig politiker på just detta, inte ens när det försvinner allt fler jobb till utlandet. För ärligt talat, hur många tror på riktigt att dessa 10 000-tals jobb som försvinner från Sverige idag kommer ersättas med 10 000-tals nya jobb imorgon? Och hur blir det egentligen med det där att nya, svenska företag då ska lyckas fånga upp personalen? Om våra största bolag inte anställer i Sverige, hur många småbolag har då bättre möjligheter? Många väntar ännu på en given förenkling och modernisering av hela systemet här till det bättre. Jag själv är en av dem

.

Skrivet av: Calle | 4 mars, 2010

Folkaktier

1999 tog den dåvarande regeringen beslut om att sälja ut Telia till svenska folket. Marknadsföringen gick inte att ta miste på då en ny ”folkaktie” skulle skapas. Näringsministern var i eld och lågor och de två stora investmentbankerna som fått det gemensamma uppdraget att börsnotera vårt telefonbolag gnuggade händerna bakom hans rygg.

Med en massa formler visade de upp den rimliga noteringskursen på 85 kronor per aktie och fick ministern att känna sig som ett slipat finansess för att sedan uppvisa ett absurt självförtroende inför media. Ingen pep mer om det. Svenskarna köade redan för att inte missa detta unikt fina tillfälle, alla ville ha Telia-aktier i sin portfölj. Och så kom så till slut dagen för börsnoteringen en junidag år 2000.

Redan de första handelsminuterna skuttade aktien iväg över 90 kronor, en riktigt bra men förväntad start. Den skulle säkert stå i mer än 100 kronor per aktie snart. Senare samma dag föll den dock tillbaka ner till startkursen tillika inköpspriset för miljoner svenskar på 85 kronor per aktie, för att senare falla ner en bit till. Senare, föll den rejält. De flitigaste säljarna den första tiden var dessutom de två investmentbankerna som skapat introduktionen och satt priset.

Miljoner svenskar förlorade tillsammans enorma värden i sina portföljer och idag, efter tio års handel, har Telia-aktien ännu inte varit i närheten av sitt introduktionspris. Ingen hängs för det, näringsministern har sedan länge abdikerat och fått uppdrag med helt fel lön som proffsretoriker inom näringslivet medan de allra flesta lurade svenskar sitter kvar med sina Telia-aktier och ännu hoppas på mirakel. Vem ersätter egentligen dem för ett hysteriskt felaktigt introduktionspris?

Svaret är naturligtvis: Ingen alls! ”Såhär är det, det går upp och det går ner” försvarar sig politikerna. Viktigare saker i samhällsdebatten tar vid och så glömmer vi det. Det finns bara ett motmedel. Gör din egen analys nästa gång, ha en plan om det går fel och se till att göra saker och ting själv. Och lita aldrig på politiker som tror de förstår sig på ämnen utanför deras egentliga kompetens, som för det mesta brukar bestå i professionell rappakalja.

Skrivet av: Calle | 26 februari, 2010

Rätt uppladdning

Bara dagar kvar till Vasaloppets Öppet spår med längdskidor över 90 km från Sälen till Mora. Förberedelserna är viktiga. Skidträning naturligtvis, gärna i kombination med vanlig konditionsträning. Men även vad du stoppar i kroppen dagarna innan och under loppet är av vital betydelse.

Min underbara fru har lärt mig ett och annat om det där med mat och uppladdning. Hon vet vad man ska äta, inte bara inför långa klassikerlopp utan även till vardags. Och det gäller att inte fuska, speciellt inte innan ett Vasalopp. Och varje gång jag försöker åker jag dit.

Men så hittade jag hennes undangömda s.k. powerbars inför Lidingöloppet förra året som skulle ge henne den energi hon behövde. Blev tvungen att ta ett foto på vad jag hittade som ni kan se nedan. Finn ett fel…

Kan konstatera att hon utan bekymmer genomförde de 30 kilometrarna genom snårig terräng på Lidingö, och gjorde det dessutom riktigt bra Det stärker min teori om att lite skitmat ändå är bra för magen. Själv laddade jag naturligtvis inte upp riktigt lika professionellt och åt enbart skräp under loppet. Men jag gjorde mitt bästa efter vad jag fått lära mig. Hur det gick? Spöade frugan med sex minuter…

Skrivet av: Calle | 25 februari, 2010

Tankar om aktiemarknadens rörelser

Efter att ha beskådat aktiemarknaden under drygt 15 års tid kan jag konstatera att Oscar Wilde hade ganska rätt i sin syn på oss människor: ”Det enda vi lär av historien är att den upprepar sig”. År 1994 befann jag mig mitt på börsgolvet i USA och Dow Jones Index närmade sig nytt rekord och 4000 punkter. Fyra år senare låg indexet på hela 9000 punkter i en tid av hysterisk uppgång innan den s.k. Asienkrisen satte ett brutalt stopp på börsglädjen. Jättefrossa och kraftiga nedgångar gjorde att många aktiesparare tvingade att sälja på botten för att kanske aldrig komma tillbaka ekonomiskt. Bara halvåret efter kom dock IT-haussen och skapade ny hybris, bara för att kort därefter förvandlas till det vi istället kom att kalla IT-bubblan och nytt stålbad tog vid. Den 11 september 2001 nådde så kaoset och tumultet på finansmarknaderna sin kulmen och många aktörer var utspelade.

Ny uppgång följde dock som bekant med nya börsrekord, som det brukar göra, bara för att idag lämna oss i svallvågorna efter vad som kallats den värsta finansiella härdsmälta sedan trettiotalet. Börsen gjorde dock som den brukade, igen, och rusade iväg dryga 40 % under 2009 men efter snart två månaders handel under 2010 är det som i ett vakuum. Ingen verkar riktigt veta var vi just nu befinner oss, men att förvänta sig ytterligare extrema uppgångar närmaste halvåret är det nog få som vågar satsa sina pengar på. Men var så säker, investeraren på finansmarknaden har ett minne som en guldfisk, en girighet som von Anka och kommer förmodligen aldrig lära sig av misstag som dessa utan bygger säkerligen redan nu upp för nästa turbulens.

Vad vi egentligen pratar om här i termer av börsens bergochdalbana är det finansiella uttrycket volatilitet. Ett uttryck för att beskriva rörelse, eller ett annat ord för matematikens standardavvikelse. Upp och ner. Upp igen, och ner. Ner lite till och tillbaka upp. Och ner. Och upp, jättemycket. Och… stilla! Högvolatilt, och lågvolatilt. Men nu då? Med denna briljanta tekniska analys kan vi med säkerhet konstatera att det snart kommer att gå ner igen. Eventuellt jättemycket! Eller? Som den gamle finansvalpen jag är kan jag bara med yttersta säkerhet meddela er detta om finansmarknaden:

Det enda som är riktigt säkert är att ingenting är riktigt säkert.

« Newer Posts - Older Posts »

Kategorier